Rivstart!

Nu är det dags igen! Jag höll på med GI i somras, vilket faktiskt gav bra resultat på vågen. Det är ett mysterium varför jag slutade med det, men av någon anledning är all disciplin som bortblåst när jag bor ensam och har en pizzeria, godisaffär och ICA 200 meter bort! 

Men Brynte och jag ska ta tag i våra liv och skapa våra egna öden, och har därför ingått ett vad! Två veckor utan några kolhydrater alls ska ge oss en väl förtjänt shoppingtur följt av en mysig trerätters GI-middag! :)

Efter det ska vi fortsätta i två veckor till, och då ska vi belöna oss med ett spabesök med massage på Pite havsbad! Åh, vad jag längtar efter det!

Så önska oss lycka till, vi behöver allt stöd vi kan få när vi tuggar vår tråkiga sallad!

Ha det bäst, ni sötnosar som med iver följer min blogg :)



Den här tiden är över, nu är det sallad som gäller!

Vilken mardröm...





Ibland kan jag vakna efter en obehaglig dröm, dra en lättnadens suck att det bara var en dröm, gosa ner mig i sängen, mumla sött och sen somna om. Men inte den här gången.

Jag hade en hemsk mardröm! För att dra den kort drömde jag att jag sett in i framtiden hur hela min familj och några av mina vänner skulle dö. Och sen när dagen kom kände jag igen alla händelser och försökte förtvivlad varna dem, men blev ignorerad.

I alla fall lyckades jag inte rädda dem och vaknade helt kall inombords. Det var så himla verkligt och känslan satt kvar så jag var tvungen att ringa och väcka kusin Jenny (03:00) och få höra en levande person. Det var så jävla hemskt, det tog lång tid innan jag lugnade mig och kunde somna om.

Det läskiga är lixom hela känslan i drömmen. I en del var jag helt ensam nedanför en klippa vid havet, det var mörkt och något ondskefullt lyfte upp mig skithögt i luften och sen släppte mig så att jag krossades mot klipporna. Usch... 

Natten som kommer ska minsann bli en saga! Jag ska drömma att jag är prinsessan som just fått sin Prins Charming, alltså Persbrandt. ;)

Tack och hej, och dröm sött!


Kvällar som behövs!

Igår kväll hade jag och Brynte en myskväll i den heliga fredagens anda. Vi bojkottade allt som hade med sprit och fest att göra, och satsade på en Will Ferell-kväll! (som jag upplyste er om i förra inlägget.)

I alla fall var det riktigt trevligt! Vi varvade asgarv med allvarliga diskussioner hela kvällen. Vi halkade in på de mest absurda ämnen... Det var som sig bör alltså!

När vi halkade in på ämnet sex, jag går inte in närmare på vad, uttryckte Brynte denna vänliga åsikt:
"Alltså, du är inte äcklig som person, utan det är dina åsikter som är äckliga!".

Och just som jag trodde att jag inte kunde känna mig lägre stående på denna jord utbrast hon senare när vi kollade på idol:
"Emma, du är rätt tondöv!". Jag hade inte ens sjungt, inte gjort någonting för att förtjäna dessa kränkande påhopp...

Jag försöker just nu att återhämta mig, och att inte hata mig själv alltför mycket för mina äckliga vanor eller min tondövhet...

Skämt åsido, väldigt trevlig kväll, tack Sandra! :)

Fredagsmys!

Efter att ha sett OLW:s fredagsmysreklam varenda dag i en veckas tid, bestämde jag och Brynte oss för att ha ett ordentligt fredagsmys!

Vi båda älskar Will Ferell, så det är just hans filmer vi ska mysa till! Och kombinationen Emma + Brynte = magknip av skratt!

Efter en lugn helg kommer vi att vara oförskämt partyladdade inför den stora Halloweenfesten på kåren ;) Wihooo!

"Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmyyyys"

En modern ängel

Just när jag sitter och sliter som hårdast med skitboken "Till tryckfrihetens försvar" får jag ett sms. Det är från min före detta granne, men fortfarande goda vän, Sofia. Just detta sms hade ett glädjande budskap som gjorde min läsning såå mycket lättare!

"Hej världens bästa Emma! Vad sägs om att komma och bada imorgon och sen dricka lite te och äta varma mackor med kantarellstuvning? Vore mys!"


Förstår ni nu att jag i den stunden trodde att det var en ängel som knappat på sin relativt nya Nokiamobil? Ja, jag kände mig i alla fall välsignad. Tack Sofia, och svaret är Ja, tack! :)

(Vanessa, du kanske har ett fint bubbelbad, men du har bannemig ingen kantarellmacka! :P)



Här är sötnöten som gjorde min hemska pluggkväll så glad :)


Älskade snö!!

Snö är vitt, fluffigt och roligt. Men framför allt är det efterlängtat! Och idag har norrlandsguden lett åt oss, gett oss vårt ansikte tillbaka genom att låta dessa små vita välsignelser signa ner från himmelen. 

 Det var Malin som tänkte på mig i den stunden och skickade iväg ett sms "Det snöar! :P". Och min kväll var gjord, jag släppte pluggångesten och tänkte, den här vintern kommer att bli bra!

Tyvärr är det för varmt för att snön ska lägga sig på marken, men jag hoppas HOPPAS att det kommer att fortsätta snöa tills kylan kommer så att hela Piteå blir skimrande vit. Tänk om jag vaknar imorgon mitt i ett vinterland! Ja, man kan inte göra mer än att hoppas! Och det är just vad jag gör!

                                                                  
Tänk om det ser ut så här när jag vaknar imorgon! :D


The glorious Söndagsfika!

Lika lite som Marcoolio kan tänka sig en sommar utan reggae kan Bäckisgänget tänka sig en söndag utan fika. Den här gången var det min tur, och inget mindre än snickerskaka stod på kakmenyn!

Vi har också den mysiga traditionen att se på Playa del sol och parlamentet efter fikat. Vi kurar ihop oss i sängen och skrattar :) En mysig söndag helt enkelt!

Nu när jag har blottat mina känslor kring Bäckisfikat vill jag ge lite ris till min alingsåsvän Jannica. Söndag efter söndag får jag ta emot skrivande piskrapp i stil med "fika nu igen?" "gör ni inget annat än att fika?" "Fikanördar!"  

Jag hoppas att trakasserierna kommer att få ett slut efter det här inlägget, för vi har det supermys!! Men lugn, kära Jamsen, jag kommer inte slå tillbaka. Däremot ska jag bannemig baka ett sjuhelsikes kakfat när jag kommer hem, så att du också blir välsignad!




Min snickerskaka som väntar på gästerna :)

Äntligen fredag!

Efter att jag flyttade in i min egen lägenhet har jag märkt att jag värdesätter den lugna fredagskvällen. Det är någonting med dagen som gör att man bara blir glad. (Det kanske beror på att jag föddes på en fredag och vips blev den dagen speciellt rolig..) 

Det är så underbart att laga en supergod middag med ett glas rött vid sin sida, och inte skämmas över att vara förtidspensionär. Jag älskar ju också film! Jag fick med mig en massa filmer upp av pappa som jag inte hunnit kolla på än..

Funderar lite på Finding Neverland med Kate Winslet och Johnny Depp. Är det någon som vet att den är bra, eller har tips på annan fredagsunderhållning? (naturligtvis kommer det att bli idol klockan åtta, fjortisgenen sitter ju fortfarande i)

Emmas Fredagsmeny:

Ugnsbakad kycklingfilé täckt med kantarellsås, lök och champinjoner. Till det en superSallad a'la Bäckis och ett glas rött Chill out. Yummie!

Jag hoppas i alla fall att alla kommer att få en härlig fredag, oavsett om ni rumlar runt och sliter på levern eller gör som jag, njuter av livet!




Ikväll tänker jag inte göra bort mig på shell, utan stanna    
           
säkert hemma och vara en äkta livsnjutare!


Medömkan efterlyses!



Why me?! Jag sköter mig och tar inga droger, går i skolan och är snäll mot gamla tanter. Varför är det då jag som ska ligga och hulka i en toalettstol en hel natt? Livet är orättvist!

De få timmar jag lyckades sova blev jag hemsökt av feberliknande drömmar. Jag kommer aldrig drömma så sjuka drömmar igen. De innehöll allt från arga elefanter till läskiga grannar... Jag vaknade i alla fall på mitt toalettgolv vid sjutiden och tyckte att jag var den ynkligaste varelse på denna jord.

Och jag skulle uppskatta om ni också kunde känna så, och kanske skicka en liten, "Åh, stackars Emma"-hälsning, så att jag i alla fall kan känna mig som en omtyckt liten ynkling!

(Dagens ros till Anna, som handlade coca-cola till mig, tack gumsan!)




Härliga höst!

Nu har jag hittat min höstälskling - skogen! Jag vet inte hur jag har kunnat missa grisberget, när jag bor så nära och verkligen saknat skog!

Jag har i alla fall de senaste dagarna utnyttjat den till fullo tillsammans med Sandra, Julia och Evelina. Hittills har vi bara känt för 3.5 kilometersrundan, men i veckan ska vi ge oss på halvmilen, misann!

Skönt att ha några medpromenerare att babbla med. Jag tycker i och för sig att det kan vara riktigt skönt att rensa tankarna genom att ta en promenad ensam, men mitt motto är; ju fler desto roligare!

Här kommer några härliga promenadbilder från hösten i Piteå, vilken jag myspyser i!




Dunderfin skog är det :D




Supergulliga Evelina, som vi tyckte såg ut som E.T i sin huva!
(bara formen, inte hennes söta ansikte!)


Skogsdrottningen själv!


Hösthopp!


Vi stötte på några gosiga hästar :)


Pinsamt värre!





Jag har en egenhet att alltid göra bort mig... och det gjorde jag Big time i fredags! Vi hade en grymt rolig och lyckad förfest hos Anna. Där var Dennis, Sandra, värden såklart, och en flaska Minttu; grym kombination! Vi drog till kåren när vi såg lagom i kors, ungefär vid tolvtiden.

Kåren var i alla fall värdelös. Lite folk och ett helt tomt dansgolv. Vi svängde våra lurviga en liten stund, men när låten jag önskade, Tusen och en natt, aldrig spelades gav jag upp. (Jag kom på sen att det var hårdrockstema...)


Jag och min kära Sandra bestämde oss för att få något att äta, och styrde våra steg mot Shell. På vägen träffade vi tre roliga killar som ville att vi skulle visa vägen till Kalles. En av dem började prata om att de kom från Sundsvall och precis hade fått skivkontrakt och var lite av kändisar i Jazzens värld.


Dum som jag kan vara ibland (jag skyller på Minttun), köpte jag allt med hull och hår och var superimponerad. När vi hade tackat nej till ett Kallesbesök och skilts åt, frågade Sandra om jag inte fattade att de skämtade och att jag blivit blåst. Naturligtvis inte. Det var pinsamt, men jag ryckte på axlarna och tyckte att jag kommer aldrig att se dem igen, så skit i det!


Men det var inte riktigt sant. På väg ut från Shell såg jag en av dem, och tänkte att: "Nu Emma, nu kan du få din revansch!" Jag tänkte vara lagom cool och bara nicka lite kallt åt han. Men då fastnade jag med klacken i mattan och duns!



Jag låg på shells golv en decimeter framför killen och skämdes. Sandra kunde inte stå kvar, hon gick längre bort och dog av skratt. Men grejen var den, att jag satt ju fast! Min klack hade fastnat i ett av hålen i mattan, och jag fick mig inte loss... Jag fick helt enkelt be killen om hjälp att dra min sko ur mattan. Fan ta dig Sandra! Det här kommer du att få äta upp!


Sten sax påse!




Alla som känner mig vet att jag älskar Sten sax påse! Jag fick en väldigt glad överraskning när jag häromdagen fick reda på att spelet finns på msn! Jag tvekade inte en sekund utan bjöd in mina kompisar att spela!


Jag tog det lyckliga beslutet att skicka en förfrågan till Vanessa, eftersom vi brukar köra det i skolan på blodigt allvar. Det är det bästa jag har gjort. Jag skrattade så mycket åt hela upplägget och de fula bävrarna som spelar, att jag fick kramp! Jag var tvungen att ringa upp henne, vilket resluterade i att båda två fick andnöd och sa inte ett enda ord i telefonen, bara skrattade!


Eftersom jag vill unna alla mina vänner (till och med mina ovänner), så lägger jag ut länken här! Knock yourself out!  http://www.live.msn.se/messenger/#/News/


Emma in action

Oj, vad mycket som har hänt sen senaste inlägget. Det är därför jag inte skrivit på ett litet tag. Det är underligt hur allting ska hända på en gång, när man håller på att gå under i vissa torrperioder!

Men det roligaste och mest tidskrävande som hänt är vår redaktionsövning. Journalistettorna och tvåorna delade in sig i fyra olika redaktioner där ettorna var reportrar och tvåorna redigerare.

Alla tog detta på lika stort allvar, så jag har gått runt och varit mina annars goda vänners, värsta fiende och kunkurrent! Nu förstår jag varför journalister blir så cyniska och bittra med tiden :P

Vår exceptionellt intressanta tidning hette Stats-Tidningen och finns ute på nätet också www.statstidningen.wordpress.com, besök vetja!

Sen vill jag avsluta med att tycka att jag är bäst i världen. Detta eftersom jag under dessa två stressiga dagar inte bara var nyhetschef, jag var även grävande reporter, redigerare OCH fotograf! Kan man göra annat än att beundra mig?




Delar av vår redaktion, och jag tycker att det är naturligt att
nyhetschefen får lite större utrymme i bilden xD


Snobbvarning!





Det här är Vanessa. Som ni kanske ser på henne är hon en snobb. Och vad har snobbar? Snobbkar. Och jag är en hårt slitande student, som vänder och vrider på mina slantar för att få råd med ett paket nudlar.
Det enda som skänker mig glädje i dessa tider är ett varmt och skönt bad.

Jag brukar åka hem till min äkta vän Sofia eller Jenny och låna deras badkar. Men denna njutning kan inte Vanessa unna mig.

Nej, jag ska få det uppkastat i ansiktet, inkletat i håret, tatuerat i pannan att det inte är fint nog. För i hennes kretsar har man bubbelbad.

Inte nog med det, ikväll fick jag ett illasint mms från hon där, när hon låg i sitt snobbkar med en ansiktsmask som påminde om snorloskor. Då fick jag nog, nu har jag fått ett mål med mitt liv!


Jag ska gifta mig snuskigt rikt och köpa upp hela Pite havsbad! Jag tänker inte nöja mig med en sketen brinnande hundbajspåse utanför dörren, Nej, jag ska fylla ditt, då gamla och rynkiga badkar, med det värsta du kan tänka dig. Och , Bajsnessa, kommer du att inse att det kanske inte var någon vidare bra idé att hoppa på en nu försvarslös student, som längtar efter hämndens ljuva stund!


Sexparty!

Hej och hå, nu var det dags för det årliga sexpartyt! Sexkonsulenten Maria hade tagit med sig alla sorts sexleksaker man kan tänka sig (och även sådana man inte kan tänka sig...).
Vi knödde in oss tio stycken i min lilla etta, och var förberedda på en dunderkväll!

Hon berättade anekdoter om allt från pinsamma krogragg till helt bisarra sexsituationer. Hon är störtskön och bjöd gärna på sig själv och alla sina erfarenheter. Det var helt omöjligt att inte skratta när hon visade med hela sitt kroppsspråk vad hon pratade om. 

Alla leksaker skickades runt så att vi fick känna och klämma. Vi satte vibratorn mot näsan för att känna och efter det hade alla kunnat skära av sig den utan att det kändes. Vi höll igång länge!

Det var en riktigt rolig kväll, och jag längtar redan till nästa års dos av det berömda sexpartyt!
Min favoritlåt "Bra vibrationer" har nu fått en mycket trevligare innebörd ;)







Skrattfest i Piteå

Herregud vilken rolig dag den här har varit! Jag har träningsvärk i såväl magen som kinderna efter allt skrattande.

Försök hålla dig för skratt när du får höra att när Sandra tuggade tuggummi självsäkert och sa lugnt: "Jag kommer inte att spotta ut tugg..." Och i den sekunden spottar hon ut tuggummit rakt ner i knät! Men håll dina hästar! Vänta med skrattanfallet till efter videoklippet!

Min kära Nicole fångade tyvärr inte tuggummiincidenten på bild, men sekunden efter att våra anfall brakade loss hade hon videokameran redo.
Så mina damer och herrar:
Skrattfest i Piteå!







Och som om det inte vore nog, hände det konstant roliga saker idag, en helt knasig dag! Hur kul får man egentligen ha det? Om det gäller samma sak med skratt som med tårar, att man bara har ett visst antal i livet, ligger jag risigt till. Då har jag en tråkig pension att se fram emot.. För med mina superduperunderbaravänner kommer jag aldrig att sluta skratta!

Här är en till händelse som lockade till ett hjärtligt skratt (från min sida i alla fall). Jag och Anna tog en liten promenad på kvällen och möter Danne, som berättar om hur han blev stoppad av en civilpolis, misstänkt för inbrott.

Vi börjar spåra ut och jämför hans upplevelse med "Cops" och ser framför oss hur han blir arresterad med händerna bakom ryggen. Vi går ännu längre och börjar identifiera oss med olika sorters typer i serien (naturligtvis var jag hjälten!). Jag slänger ur mig (helt obefogat) att Anna skulle vara den prostituerade white-trashkvinnan som alltid finns med, och att hon skulle bli arresterad.

Då missförstår Danne kommentaren och frågar seriöst: "Va?! När hände det?"
Anna, se upp så att du inte sänder ut fel signaler! ;)

Filmstjärna för en dag

Nu när min korta och mindre framgångsrika rockstjärnekarriär är över, är det dags att pröva mina vingar som filmstjärna! Filmen "Jag saknar dig" spelas helt in i Piteå, och vissa delar på min skola LTU:s Institution för musik och medier.

Jag fick i alla fall, som många andra, en förfrågan om att vara statist i filmen. Och eftersom jag är en riktig linslus såväl som teaterapa ställde jag gärna upp! Det var en teaterscen som skulle spelas in i Christinaesalen, och jag skulle vara en i publiken. Naturligtivs armbågade jag mig fram till andra raden, där jag var säker på att jag skulle synas.

Jag hade med mig Sofia, Jenny och Julia som medstatister och jag höll på att kissa ner mig av skratt när alla de tre andra fick gå och ställa sig allra längst bak i salen, eftersom de ändå inte skulle synas i kameran. Gissa vem som fick sitta kvar? Moi!

Så ett litet tips, om ni vill se en film med verkligt bra skådespeleri, se då för guds skull "Jag saknar dig". Framför allt teaterscenen, det sitter en liten guldklimp bland publiken ;)



Piteå förevigas genom filmkameran!




Två av mina medstatister!


Rockstjärna för en dag

Jag tror att jag talar för alla när jag säger att jag är sämst i världen på att sjunga. De få gånger jag faktiskt sätter en ton är ren tur!
Men ändå trotsade naturens parodi till sångfågel reglerna och producerade en singel! Och det blev min älskade Tusen och en natt!

Jag måste faktiskt säga att med ett program som effektivt rensar bort falska toner, en alldeles egen skivproducent och en stöttande publik bestående av André och Sofia (som asgarvade i bakgrunden) gick det helt okej! 

Nu har jag låten som ringsignal, och jag tror att jag gör världen till en lite roligare plats tack vare den. Varje gång någon ringer till mig lockar signalen till skratt. (Ja, jag är väldigt medveten om att det är hånskratt, men det bjuder jag på). Det blev dock lite pinsamt när det ringde och jag stod mitt i kön på ICA och inte hittade mobilen i väskan.. många undrande blickar fick jag minsann..

Jag förväntar mig härmed en specialbehandling av inte bara mina nära och kära, utan av hela min omgivning. Jag är ju trots allt en superstar-to-be!
                          
                                            
Work in progress                                                                          


Här håller jag på att skapa musikhistoria!   
Här håller jag på att skapa musikhistoria!                       



Simon aka DJ Big ass!


RSS 2.0