Men framåtblickar förstås


Jag har kul varje dag på jobbet. Mina arbetskompisar är snälla/roliga/sköna/hjälpsamma. Jag känner att jag utvecklas och ser hur jag ständigt förbättras. Jag har några guldkorn till kompisar som jag verkligen trivs med. Jag mysgosar med Anneli, jag dricker vin och träffar nytt folk med Emma, jag går på bio/fikar med jobbisar och spelar schack och pratar om gamla Alingsåstider med Lisa.

Rätt så ofta pratar jag med mina allra finaste vänner från Piteå, Alingsås, Stockholm - you name it. Jag trivs bättre i mitt eget sällskap än tidigare och återupptagit mitt stora intresse för läsning. Jag tror att allt det här kallas att bli vuxen. Men satan. Jag är fortfarande en väldigt lycklig flicka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0