Låt mig få självömka. Bara en liten stund.
Ja... Är väl ganska trött på alla mina motgångar nu. Tänker fortsätta att vara en eremit (har redan hunnit avfärda en del pitebor) tills jag inte längre mår så pissapskit som jag gör.
Men jag försöker tänka positivt. I mitt senaste inlägg var jag glad. Jag mådde bra och hade en ljus framtidstro. Även om kortisontabletterna tar bort all livslust, och lämnar efter sig en bitter smak av depression, ska jag ta mig igenom den här ruttna perioden.
Jag börjar nästan bli van.
Men jag försöker tänka positivt. I mitt senaste inlägg var jag glad. Jag mådde bra och hade en ljus framtidstro. Även om kortisontabletterna tar bort all livslust, och lämnar efter sig en bitter smak av depression, ska jag ta mig igenom den här ruttna perioden.
Jag börjar nästan bli van.
Kommentarer
Postat av: Brynte
Nej! Ingen vana. Ovana. Förresten så hjälper det inte med att säga att det säkert finns dom som har det värre. Därför ska jag inte göra det.
Däremot ska jag säga dig att en hel nattsjättesupersköna sömn gör susen, så det hoppas jag att du fick, får, eller ja. Sov!
Postat av: Emma
Det hjälpte, Brynte! Under dagen kommer ett Jag-är-glad-igen-tjoho!-inlägg, såvida satan inte drar ner mig i avgrunden igen...
Trackback
