Med stående hår och värkande hjärta

Det finns fortfarande rester av tårar på kinderna och håren på armarna har ännu inte lagt sig till ro. När jag hade läst sista meningen i Mannen som kunde tala med hästar visste jag inte vad jag skulle göra.

Det var en sådan bok som lämnar ett svart hål efter sig. Jag har varit så inne i boken att det har varit en del av mitt liv den senaste veckan. Jag köpte boken på loppis, och ville se om den var lika bra som filmen.

Den var så bra att filmen nu verkar löjlig. Kärleken och det grymma livsödet gestaltades i boken på ett så äkta sätt att jag själv kände mitt hjärta värka. Jag hoppas att jag genom det här tipset kan få någon att läsa boken, den är verkligen värd det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0