Återuppstånden
Nu är det tre år, två månader och fyra dagar sedan jag startade upp min blogg. Då bodde jag i en, för det mesta ostädad, studentlägenhet på 28 kvadrat. Som närmsta granne hade jag en fin vän som bakade himmelska kakor och alltid hade tropiskt te hemma.
Tre dörrar bort fanns hon som jag kallade Den roligaste och den finaste. Spontant crazy men också mysig in i det i oändliga. Knetade jag två trappor upp kom jag till AnnaPanna. Som jag tittade på Halv åtta med, som förstod min humor till fullo och som jag hade helt fantastiskt kul med.
Då hade jag inte ens lämnat mitt lägenhetshus, jag skulle kunna ta slut på Internets utrymme innan jag vandrat färdigt i Piteå och samlat ihop mina vänner. Nu har jag en annan situation. Men jag arbetar med det jag verkligen vill, jag har roligt varje dag på jobbet, ser mig själv utvecklas och tror gott om framtiden.
Jag har fina vänner som jag umgås med, gärna med en bira i ena handen och dart-pilar i den andra. Jag har utökad mitt katt-tantskap med en liten Lovis, nu lever jag ut min "sitter på verandran i USA med geväret i knät och katterna vid fötterna - kvinna."
Med den här lilla nostalgitrippen och nutidskollen vill jag säga att jag härmed startar upp min blogg igen. Jag tror att den största anledningen att jag stängde ner den är att jag kände att det jag skrev inte lästes. Men det spelar ingen roll, för jag har saknat att skriva här. Att hålla igång skrivandet när jag är en tv-brud och samtidigt få berätta vad jag har på tankarna.
Då hade jag inte ens lämnat mitt lägenhetshus, jag skulle kunna ta slut på Internets utrymme innan jag vandrat färdigt i Piteå och samlat ihop mina vänner. Nu har jag en annan situation. Men jag arbetar med det jag verkligen vill, jag har roligt varje dag på jobbet, ser mig själv utvecklas och tror gott om framtiden.
Jag har fina vänner som jag umgås med, gärna med en bira i ena handen och dart-pilar i den andra. Jag har utökad mitt katt-tantskap med en liten Lovis, nu lever jag ut min "sitter på verandran i USA med geväret i knät och katterna vid fötterna - kvinna."
Med den här lilla nostalgitrippen och nutidskollen vill jag säga att jag härmed startar upp min blogg igen. Jag tror att den största anledningen att jag stängde ner den är att jag kände att det jag skrev inte lästes. Men det spelar ingen roll, för jag har saknat att skriva här. Att hålla igång skrivandet när jag är en tv-brud och samtidigt få berätta vad jag har på tankarna.
Bilden representerar båda delar av mitt inlägg. Något nytt och något gammalt (förlåt Anna, haha...)
Bästis som rockar
Jag tror att jag är kär. För det är väl då som man blir alldeles varm inombords när man ser en människa? När man mår så bra och känner sig stark efter att ha umgåtts med en person och någon man bara måste krama hela tiden.
Jag har haft en så himla fin helg med Stål-Anna. Vi har myst, shoppat, blivit lurade av bokförsäljare, ätit sushi tre(!) gånger, varit ute och röjt järnet och kollat på Hem till Midgård i massor. Oavsett vad vi gör så har vi så himla kul, du är min allra bästa vän i hela världen.
Mysigaste!
Efter en grym utekväll i jkpg
Jag har haft en så himla fin helg med Stål-Anna. Vi har myst, shoppat, blivit lurade av bokförsäljare, ätit sushi tre(!) gånger, varit ute och röjt järnet och kollat på Hem till Midgård i massor. Oavsett vad vi gör så har vi så himla kul, du är min allra bästa vän i hela världen.
Mysigaste!
Efter en grym utekväll i jkpg
Så sorgligt och onödigt
Jag blir riktigt ledsen när jag ser personer med uppumpade läppar. Jag tycker verkligen synd om de personerna som utsätter sig kropp för sådant i hopp om att bli mer omtyckt av andra. Jag zappade förbi Lyckan i LA för några dagar sedan och alla de tjejer som medverkade där hade sjukt botoxade läppar.
Det ser ut som att de fått getingstick eller en allergisk reaktion. Och det ser ännu värre ut i profil, de ser ut som en anka med en ordentlig prilla under läppen. Om personerna försöker efterlikna Marilyn Monroes fylliga läppar misslyckas de ju helt totalt och missat det där med naturlig skönhet. Helt sjuka ideal, sluta förstöra er själva för andras skull!
Så osunda ideal i dag. Min dotter ska älska sig själv för den hon är och inte behöva spruta gift i ansiktet.
Det ser ut som att de fått getingstick eller en allergisk reaktion. Och det ser ännu värre ut i profil, de ser ut som en anka med en ordentlig prilla under läppen. Om personerna försöker efterlikna Marilyn Monroes fylliga läppar misslyckas de ju helt totalt och missat det där med naturlig skönhet. Helt sjuka ideal, sluta förstöra er själva för andras skull!
Så osunda ideal i dag. Min dotter ska älska sig själv för den hon är och inte behöva spruta gift i ansiktet.
Ris till er och ros till klassikern
Tackar för ingenting av er bloggläsare när det gäller det där med motivationskickandet. Men jag kan ändå berätta att jag klarat av dag tre helt fantastiskt bra. Har nog slagit rekordet från Piteå ;)
Sen kan jag också tillägga att Titanic är världens bästa film! Jag var och såg den på bio med grabbarna ikväll och hade rysningar hela tiden. Från början av kärlek och på slutet av sorg.
Kinderna var randiga av tårar när eftertexterna rullade. Men jag har aldrig känt tre timmar i en biosalong gå så himla fort som nu. Det där med 3D gav en lite extra känsla åt det, men var inte storslaget heller. Jag skulle ändå rekommendera att ni går och ser filmen. En sådan mästefilm ska ses på bio, 3D eller ej.
Så vacker film. Och så sorglig.
Sen kan jag också tillägga att Titanic är världens bästa film! Jag var och såg den på bio med grabbarna ikväll och hade rysningar hela tiden. Från början av kärlek och på slutet av sorg.
Kinderna var randiga av tårar när eftertexterna rullade. Men jag har aldrig känt tre timmar i en biosalong gå så himla fort som nu. Det där med 3D gav en lite extra känsla åt det, men var inte storslaget heller. Jag skulle ändå rekommendera att ni går och ser filmen. En sådan mästefilm ska ses på bio, 3D eller ej.
Så vacker film. Och så sorglig.
Dag ett - åter igen
Jag har inte bara väckt fina minnen till liv när jag kollat igenom mina gamla blogginlägg. Jag har även fått GI-motivationen tillbaka! Det var efter att en kollega på mitt sommarjobb tipsade om South Beach-dieten som jag hoppade på det kalorisnåla tåget. Och jag höll på ett rätt bra tag, framgångsrikt.
Så nu har jag alltså börjat läsa boken igen och fått tillbaka motivationen. Ett tag kallade jag mig själv GI-jesus för att jag predikade så om dieten, så nu kanske det är dags att gå ut på jakt efter lärjungar igen. Jag kanske också ska tillägga att jag som max klarade fyra dagar när jag var norrlänning.
Jag bloggade om min kamp för att jag inte skulle kunna med att ge upp, men det gick att läsa om nederlag efter nederlag. Så nu gör jag ett nytt försök och ska bevisa min nyfunna vuxenhet och mognad som jag skrutit om tidigare, genom att klara av de 14 dagar där jag inte får äta några kolhydrater alls.
Och ni, kära bloggläsare, får gärna hjälpa till genom att peppa förstås. Men ni får gärna vara med och betta om hur många dagar jag kommer att klara att gå på dieten innan jag trillar dit. Jag bettar på 14! Men vill ni ha goda odds - kör på mindre än det!
Puss på er mina älsklingar!
Pepp pepp pepp!
Så nu har jag alltså börjat läsa boken igen och fått tillbaka motivationen. Ett tag kallade jag mig själv GI-jesus för att jag predikade så om dieten, så nu kanske det är dags att gå ut på jakt efter lärjungar igen. Jag kanske också ska tillägga att jag som max klarade fyra dagar när jag var norrlänning.
Jag bloggade om min kamp för att jag inte skulle kunna med att ge upp, men det gick att läsa om nederlag efter nederlag. Så nu gör jag ett nytt försök och ska bevisa min nyfunna vuxenhet och mognad som jag skrutit om tidigare, genom att klara av de 14 dagar där jag inte får äta några kolhydrater alls.
Och ni, kära bloggläsare, får gärna hjälpa till genom att peppa förstås. Men ni får gärna vara med och betta om hur många dagar jag kommer att klara att gå på dieten innan jag trillar dit. Jag bettar på 14! Men vill ni ha goda odds - kör på mindre än det!
Puss på er mina älsklingar!
Pepp pepp pepp!
Påsken 2012
Jag firar dagen nästan identiskt med förra året. Då bodde jag i Piteå och var tvungen att vara ensam eftersom alla andra åkte hem. Jag ville inte flyga med Rocky bara för några dagars skull, så jag bunkrade upp med påskmust och mysiga filmer.
Jag har valt att fira påsken i år ensam med mina små kompisar. Jag inledde dagen med en ordentlig påskfrukost - nygräddade ciabatta med kokta ägg och påskmust. Sedan blev det potatisgratäng, revbensspjäll, vitlöksoliver och en fräsch sallad som påskmat.
Jag har verkligen haft en kanonmysig dag. Lekt med kissarna, tagit power nap, läst i nya boken Katedralen vid havet, tittat på Vampire Diaries och varit ute och cyklat i solen. En väldigt mysig påskafton som jag tänker avsluta i soffan med en ordentlig filmkväll. Glad Påsk allesammans!
Jag har valt att fira påsken i år ensam med mina små kompisar. Jag inledde dagen med en ordentlig påskfrukost - nygräddade ciabatta med kokta ägg och påskmust. Sedan blev det potatisgratäng, revbensspjäll, vitlöksoliver och en fräsch sallad som påskmat.
Jag har verkligen haft en kanonmysig dag. Lekt med kissarna, tagit power nap, läst i nya boken Katedralen vid havet, tittat på Vampire Diaries och varit ute och cyklat i solen. En väldigt mysig påskafton som jag tänker avsluta i soffan med en ordentlig filmkväll. Glad Påsk allesammans!
Those Dancing Days
Jag har suttit och läst igenom mina inlägg från det att jag startade bloggen och konstaterat att jag var världens skönaste person i Piteå. Jag hade ett stenhårt självförtroende, men också en bitande självinsikt. Men framför allt var jag så underbart naiv.
Det bästa som kunde hända i mitt liv var att se snön falla samtidigt som jag åt glass med Sandra, Brynte, Anna, Dennis, Sofia, André eller någon annan av mina Piteå-bästisar. Men på något sätt är man ju ändå tvungen att gå vidare. Det var när jag gjorde min praktik på TV4 i Luleå som jag började förändras.
Jag tog saker på större allvar och fick fler bitar i livet att försöka pussla ihop. Mer än hur jag skulle hinna med både promenad på Gris och bio efter skolan. Varje gång jag tittar på foton från Piteå eller läser gamla inlägg på bloggen blir jag så himla sentimental.
Men det är inte för att jag inte trivs där jag är nu i livet, utan mer som en hyllning eller ett tack till den perioden som tog mig hit.
Några av de finaste:
Det bästa som kunde hända i mitt liv var att se snön falla samtidigt som jag åt glass med Sandra, Brynte, Anna, Dennis, Sofia, André eller någon annan av mina Piteå-bästisar. Men på något sätt är man ju ändå tvungen att gå vidare. Det var när jag gjorde min praktik på TV4 i Luleå som jag började förändras.
Jag tog saker på större allvar och fick fler bitar i livet att försöka pussla ihop. Mer än hur jag skulle hinna med både promenad på Gris och bio efter skolan. Varje gång jag tittar på foton från Piteå eller läser gamla inlägg på bloggen blir jag så himla sentimental.
Men det är inte för att jag inte trivs där jag är nu i livet, utan mer som en hyllning eller ett tack till den perioden som tog mig hit.
Några av de finaste:
Mysteriet på Greveholm 2
Det är återigen dags för Staffan och Jean att charma svenska folket på Greveholm. Mysteriet gör come back med en ny familj som flyttar in i det gamla slottet där originalspökena fortfarande härjar. Jag är väldigt kluven till beskedet, å ena sidan tycker jag att det är fantastiskt att få återuppleva världens bästa julkalender.
Men å andra sidan är jag rädd att det inte blir lika bra som originalet. Av det jag har sett av inspelningarna, så verkar det bli en liknande handling med en feg storebror och en modig lillasyster. För det blir ju inte kul om de försöker kopiera originalet.
Här kan ni se klippet själva (klantigt att print screena medan esc-slylten var uppe...) : http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DN0FnVVwC9GE&h=1AQH3qVfr
Jag inte jättenöjd med valet av skådespelare för barnens roller, de känns inte lika äkta som de i första filmen. Men nu ska jag inte döma ut dem innan, det kanske blir en fantastisk julkalender. Bara de behandlar karaktärerna och konceptet med respekt och vördnad. Det förtjänar den!
Originalskådespelarna, som troligtvis är älskade av alla som var barn på 90-talet.
Men å andra sidan är jag rädd att det inte blir lika bra som originalet. Av det jag har sett av inspelningarna, så verkar det bli en liknande handling med en feg storebror och en modig lillasyster. För det blir ju inte kul om de försöker kopiera originalet.
Här kan ni se klippet själva (klantigt att print screena medan esc-slylten var uppe...) : http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DN0FnVVwC9GE&h=1AQH3qVfr
Jag inte jättenöjd med valet av skådespelare för barnens roller, de känns inte lika äkta som de i första filmen. Men nu ska jag inte döma ut dem innan, det kanske blir en fantastisk julkalender. Bara de behandlar karaktärerna och konceptet med respekt och vördnad. Det förtjänar den!
Originalskådespelarna, som troligtvis är älskade av alla som var barn på 90-talet.
Strandsatt och hjälplös
Hur gjorde man förr egentligen? När det inte fanns mobiltelefoner, facebook och msn. Min telefon har varit ur funktion i tre dagar och jag höll på att bli galen under den tiden. Jag hade magsjuka och kunde inte ringa och beklaga mig för mamma eller ens kunna ringa 112 om jag skulle kvävas i mina spyor.
Det har fått mig och pappa att hetskt diskutera mobiltelefoniberoende. Jag menar att man i dagens samhälle måste ha en mobil - om vi ska sända live, om jag behöver kontakta sjukvården eller bara ringa till en kompis och få stöd. Han menar starkt att det minsann inte behövdes tidigare, då kunde man cykla till varandra och säga något om det nu var så viktigt. För vikingarna hade ju inga telefoner är ett av hans argument. Men hur gamla blev de sen då?
Jag har äntligen fått telefonen att fungera och känner att jag åter är en del av mänskligheten, jag kände mig faktiskt utstött och ensam utan den. Så min fråga är väl egentligen: Hur överlevde man förr egentligen?
Vad tycker ni, hur nödvändiga är mobiler?
Jag älskar Raymond
Korkade Raymond, smarta Debra, hönsmamman Marie, sura gubben Frank och bittra storebrorsan Robert. Alla bidrar till att göra Alla älskar Raymond till en underbar serie. Jag har precis kollat klart på hela säsong två och har den att tacka att jag över huvud taget överlevde magsjukan.
Skämten är så smarta, skådespelarna briljanta och handlingen i varje avsnitt spännande. Jag tycker att alla ska börja titta på serien från scratch, då kommer man att tacka skyarna för att det finns så många säsonger att njuta av. För det är precis vad man gör.
Serien får 9 poäng av 10. Anledningen till att den inte får full pott, trots mina lovord, är för att det ibland blir för jobbigt att titta. En del av familjemedlemmarna saknar ju helt social kompetens.
Några dagar i helvetet
Urk. Så skulle jag beskriva de senaste 40 timmarna. Jag tror att jag har haft vinterkräksjukan, eftersom jag både spytt kaskader och haft ganska hög feber. Det har i vart fall varit hemska dagar där jag om och om igen har frågat Gud: varför jag?
Nu mår jag mycket bättre. Jag har fortfarande lite feber och känner mig lätt illamående, men jämfört med hur jag mådde som värst är det helt okej. För ett tag sedan tänkte jag faktiskt att det var länge sedan jag senast var magsjuk och var livrädd för att den skulle lura runt hörnet.
Och det gjorde den, och nu är jag lättad att ha det överstökat. Och hade jag inte legat och vridit mig i plågor, så hade jag inte insett att man inte bör ta för givet att må bra och framför allt inte slavra bort det med lite sömn, dålig kost och stress. Snälla rara Gud, inte mer magsjuka på många år, men det kanske värt insikten för denna gången.
Nu mår jag mycket bättre. Jag har fortfarande lite feber och känner mig lätt illamående, men jämfört med hur jag mådde som värst är det helt okej. För ett tag sedan tänkte jag faktiskt att det var länge sedan jag senast var magsjuk och var livrädd för att den skulle lura runt hörnet.
Och det gjorde den, och nu är jag lättad att ha det överstökat. Och hade jag inte legat och vridit mig i plågor, så hade jag inte insett att man inte bör ta för givet att må bra och framför allt inte slavra bort det med lite sömn, dålig kost och stress. Snälla rara Gud, inte mer magsjuka på många år, men det kanske värt insikten för denna gången.
April April...
Brorsan Andreas till mamma: - Wow, ska ni vara med på bingolotto om två veckor?!
Mamma: - Va? Vad sjutton menar du?
Anderas: Men... Jahaaa Emma lurade mig!
Mamma: Haha, du har väl aldrig gått på Emmas aprilskämt tidigare?
Men nu var det äntligen dags! Vad jag skrattade när mamma ringde och berättade om hennes tidigare samtal med min storebror. Det har verkat stört omöjligt att april-lura honom tidigare. Och jag har dragit med mig fler idag, blåser upp mig som en påfågel och börjar redan smida planer inför nästa år. Mohaha..
Men nu var det äntligen dags! Vad jag skrattade när mamma ringde och berättade om hennes tidigare samtal med min storebror. Det har verkat stört omöjligt att april-lura honom tidigare. Och jag har dragit med mig fler idag, blåser upp mig som en påfågel och börjar redan smida planer inför nästa år. Mohaha..
Påven Johanna
Min kollega Sophie tipsade om den här boken när jag efterlyste tips på Facebook. Det lät som en bok jag skulle gilla, så jag trampade iväg till biblioteket och lånade tegelstenen på drygt 400 sidor. Och jag har inte ångrat mig en sekund. Det är som att boken är skriven till mig - historia, kärlek, stora livsöden och en underbar huvudkaraktär.
Jag kunde ha haft en sådan här liten flicka, om jag hade valt en annorlunda väg. En liten flicka att krama och kela med - och undervisa.
Den vägen Johanna har valt är att klä ut sig till man för att få utbilda sig. Hon lever på 800-talet e.kr. och har en aldrig sinande lust att lära sig nya saker. Religion, matte, fysik och språk. Men det anses inte sunt och gudfruktigt att en flicka eller kvinna ska syssla med sådant, argumentet som männen i boken ger är att det leder till ofruktsamhet.
När Johannas bror dör passar hon på att ta hans plats och uträttar stora ting. Boken är så fenomenalt bra och blir förlåten att den stjäl nattimmarna när den fängslar en.
Boken får 10 poäng av 10. Utan tvekan!
Jag kunde ha haft en sådan här liten flicka, om jag hade valt en annorlunda väg. En liten flicka att krama och kela med - och undervisa.
Den vägen Johanna har valt är att klä ut sig till man för att få utbilda sig. Hon lever på 800-talet e.kr. och har en aldrig sinande lust att lära sig nya saker. Religion, matte, fysik och språk. Men det anses inte sunt och gudfruktigt att en flicka eller kvinna ska syssla med sådant, argumentet som männen i boken ger är att det leder till ofruktsamhet.
När Johannas bror dör passar hon på att ta hans plats och uträttar stora ting. Boken är så fenomenalt bra och blir förlåten att den stjäl nattimmarna när den fängslar en.
Boken får 10 poäng av 10. Utan tvekan!
Vem är jag?
Det undrar jag medan jag läser mitt senaste inlägg och har på Jag reser mig igen med Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern. Jag har blivit en tjurig pensionär och lyssnar på låtar jag tidigare skulle föraktat. Jag tycker att det är extremt viktigt att skölja ur mjölkpaketen innan jag kastar dem i sorteringsbunken och jag skulle aldrig få för mig att gå på fel sida av vägen.
Tvärtom så kan jag mycket väl kasta ur mig en gliring när jag ser en fartdåre susa förbi på cykel på vänster sida. Huvva! Det jag är mest rädd för är att jag kanske är på väg att utvecklas till något bortom tant. Kattant. Ushia mig, nu får jag nog gå ut och förstöra lite grejer och bli kallad ligist av någon pensionär som jag snott rollatorn från. Ja, då blir nog ordningen återställd.
Tvärtom så kan jag mycket väl kasta ur mig en gliring när jag ser en fartdåre susa förbi på cykel på vänster sida. Huvva! Det jag är mest rädd för är att jag kanske är på väg att utvecklas till något bortom tant. Kattant. Ushia mig, nu får jag nog gå ut och förstöra lite grejer och bli kallad ligist av någon pensionär som jag snott rollatorn från. Ja, då blir nog ordningen återställd.
Yeah, I'm back again!
Bitterfittan brusar upp
Det finns något jag stör mig så jävla mycket på, om jag får använda så starka ord. När man sätter sig i en bänkrad på en rättegång, en föreläsningssal eller en teatersalong så sätter man sig ju på de lediga sätena längst in. Men en del puckon har som regel att de måste lämna en stol emellan, och det är ju helt idiotiskt.
Är det för att personerna har svårt för mänsklig kontakt, har bacillskräck eller tycker att jag ser äcklig ut? Hur jädra jobbigt ska det vara att sätta sig bredvid en okänd person? Exempelvis när jag var på Grävseminariet förra helgen, då sätter sig en person på tredje stolen från början av raden räknat.
Det innebar att alla fick kånka förbi henne för att hon skulle sitta där. Och sen satte sig någon som just konkat sig förbi pundhuvudet på typ den sjunde stolen. Jag tycker att vi borde skilja oss mer från neandertalarna än så. När jag var ung fick man minsann lära sig hyfs och tyckte att det faktiskt var trevligt att skaffa sig lite nya kompisar eller bara någon att småprata med för stunden. Och som kompisar räknas inte de som man endast känner med ett .blogg efter namnet.
Bitter? Tusan också... Jag har visst blivit det, även utan två barn och en otrogen man. suck.
Är det för att personerna har svårt för mänsklig kontakt, har bacillskräck eller tycker att jag ser äcklig ut? Hur jädra jobbigt ska det vara att sätta sig bredvid en okänd person? Exempelvis när jag var på Grävseminariet förra helgen, då sätter sig en person på tredje stolen från början av raden räknat.
Det innebar att alla fick kånka förbi henne för att hon skulle sitta där. Och sen satte sig någon som just konkat sig förbi pundhuvudet på typ den sjunde stolen. Jag tycker att vi borde skilja oss mer från neandertalarna än så. När jag var ung fick man minsann lära sig hyfs och tyckte att det faktiskt var trevligt att skaffa sig lite nya kompisar eller bara någon att småprata med för stunden. Och som kompisar räknas inte de som man endast känner med ett .blogg efter namnet.
Bitter? Tusan också... Jag har visst blivit det, även utan två barn och en otrogen man. suck.
The Hunger Games
Filmatisera böcker brukar sällan bli så bra, tänkte jag när jag trampade mot bion där Lisa väntade. Jag har läst böckerna om den modiga och starka Katniss som måste åka till Hungerspelen i en framtida värld. Det är ett årligt förekommande "evenemang" som huvudstaden anordnar för att straffa de tolv distrikten i landet för det uppror som ledde till inbördeskrig tidigare.
Då ska en tjej och en kille från varje distrikt åka till Hungerspelen och slåss för sina liv. Det är bara en person som kommer därifrån. Och jag var ju som sagt lite orolig att filmen skulle förstöra min bild av böckerna, men den förbättrade dem istället! Allt var precis som jag föreställt mig när jag läste historien. Jag satt med gåshud och tårar i ögonen hela filmen.
Jag kan inte annat än applådera skaparna av filmen, som visat att det går.
Jennifer Lawrence spelade Katniss otroligt bra. Jag ger filmen 10 av 10 möjliga. Ding ding!!
(Lite kul att läsa om min recension av boken 26 nov -10 http://emsegumsan.blogg.se/2010/november/hungerspelen.html)
Då ska en tjej och en kille från varje distrikt åka till Hungerspelen och slåss för sina liv. Det är bara en person som kommer därifrån. Och jag var ju som sagt lite orolig att filmen skulle förstöra min bild av böckerna, men den förbättrade dem istället! Allt var precis som jag föreställt mig när jag läste historien. Jag satt med gåshud och tårar i ögonen hela filmen.
Jag kan inte annat än applådera skaparna av filmen, som visat att det går.
Jennifer Lawrence spelade Katniss otroligt bra. Jag ger filmen 10 av 10 möjliga. Ding ding!!
(Lite kul att läsa om min recension av boken 26 nov -10 http://emsegumsan.blogg.se/2010/november/hungerspelen.html)
Live-premiär
Jag har äntligen fått testa på hur det är att sända live. Det var pirrigt, nervöst och läskigt. Jag skulle rapportera till TV4News om den gruppvåldtäkträttegång som avslutades idag. Åtta män mot en kvinna och nio dagar tog rättegången.
Och det gick kanon! De var trevliga på News och ställda bra frågor som jag kunde svara ordentligt på. Jag tänkte jättemycket på att prata långsammare än vanligt, att inte stå och hoppa på stället och att tänka igenom vad jag ville säga.
Jag har fått en hel del lovord från folk och känner att jag vill göra det här snart igen. Känna pulsen och den grymma känslan av att ha klarat av det. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen - världens roligaste jobb! Tack Gabbe förresten, som var grym som tekniker.
Och det gick kanon! De var trevliga på News och ställda bra frågor som jag kunde svara ordentligt på. Jag tänkte jättemycket på att prata långsammare än vanligt, att inte stå och hoppa på stället och att tänka igenom vad jag ville säga.
Jag har fått en hel del lovord från folk och känner att jag vill göra det här snart igen. Känna pulsen och den grymma känslan av att ha klarat av det. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen - världens roligaste jobb! Tack Gabbe förresten, som var grym som tekniker.
Ska bara ladda ner lite appar...
Jajamänsan, så där kommer det att låta snart - jag har nämligen sällat mig till resten av svenska befolkningen och skaffat iPhone! Jag har den visserligen inte riktigt än, men jag har beställt från Tele2 som hade ett riktigt bra erbjudande. 345 kronor i månaden inklusive alla samtal, sms, mms och surf.
Nu tänker ni säkert att jag blivit en vandrande reklampåle - men det gör inget! Jag fick nys om detta via en reklamande facebook-kompis och är väldigt glad för det. Så jag hoppas att någon annan i iPhone-tankar kommer att känna tacksamhet mot mig när de sitter där med sin nya glänsande telefon.
Nu tänker ni säkert att jag blivit en vandrande reklampåle - men det gör inget! Jag fick nys om detta via en reklamande facebook-kompis och är väldigt glad för det. Så jag hoppas att någon annan i iPhone-tankar kommer att känna tacksamhet mot mig när de sitter där med sin nya glänsande telefon.
Utvärdering efter tre års bloggande
Jag är jätteglad över att ha så många besökare som jag har på bloggen. Men jag tycker tråkigt nog att det känns som en envägskommunikation. Jag har försökt att byta fokus här och inte bara skriva om vad jag gjort under dagen, utan även lite andra funderingar eller nyheter i mitt relativt ointressanta liv.
Men nu vill jag ha lite reaktioner. Så jag vill att ni ska berätta vad ni vill läsa om på min fabulösa blogg. Vill ni ha mer vitsar (som jag är så fantastiskt bra på) ska jag filosofera, skriva prosa, ladda upp nakenbilder eller outa mina kompisar?
Tipsa mig, jag vill inget hellre än att se att folk bryr sig/gillar det jag skriver. Det är det roligaste med att ha en blogg, jag har den ju inte direkt för att nå ut med mina politiska budskap... (ha ha...)
Men nu vill jag ha lite reaktioner. Så jag vill att ni ska berätta vad ni vill läsa om på min fabulösa blogg. Vill ni ha mer vitsar (som jag är så fantastiskt bra på) ska jag filosofera, skriva prosa, ladda upp nakenbilder eller outa mina kompisar?
Tipsa mig, jag vill inget hellre än att se att folk bryr sig/gillar det jag skriver. Det är det roligaste med att ha en blogg, jag har den ju inte direkt för att nå ut med mina politiska budskap... (ha ha...)
Kokosglass utan...kokos
Coconutterly Fair heter den senaste av favoriten Ben and Jerrys jag testat. Och jag blev faktiskt riktigt besviken, jag som älskar kokos och älskar chokladglass tyckte att den här lät som match made in heaven.
Men det smakade bara chokladglass, och de små chokladbitarna som ska vara fyllda med kokos smakade enbart mint, konstigt nog. Nej, här har de misslyckats. Bättre att fortsätta med Half Baked och alla de andra sorterna som de lyckats riktig bra med.
Ganska utbuad av mig...
Men det smakade bara chokladglass, och de små chokladbitarna som ska vara fyllda med kokos smakade enbart mint, konstigt nog. Nej, här har de misslyckats. Bättre att fortsätta med Half Baked och alla de andra sorterna som de lyckats riktig bra med.
Ganska utbuad av mig...
