Återuppstånden
Nu är det tre år, två månader och fyra dagar sedan jag startade upp min blogg. Då bodde jag i en, för det mesta ostädad, studentlägenhet på 28 kvadrat. Som närmsta granne hade jag en fin vän som bakade himmelska kakor och alltid hade tropiskt te hemma.
Tre dörrar bort fanns hon som jag kallade Den roligaste och den finaste. Spontant crazy men också mysig in i det i oändliga. Knetade jag två trappor upp kom jag till AnnaPanna. Som jag tittade på Halv åtta med, som förstod min humor till fullo och som jag hade helt fantastiskt kul med.
Då hade jag inte ens lämnat mitt lägenhetshus, jag skulle kunna ta slut på Internets utrymme innan jag vandrat färdigt i Piteå och samlat ihop mina vänner. Nu har jag en annan situation. Men jag arbetar med det jag verkligen vill, jag har roligt varje dag på jobbet, ser mig själv utvecklas och tror gott om framtiden.
Jag har fina vänner som jag umgås med, gärna med en bira i ena handen och dart-pilar i den andra. Jag har utökad mitt katt-tantskap med en liten Lovis, nu lever jag ut min "sitter på verandran i USA med geväret i knät och katterna vid fötterna - kvinna."
Med den här lilla nostalgitrippen och nutidskollen vill jag säga att jag härmed startar upp min blogg igen. Jag tror att den största anledningen att jag stängde ner den är att jag kände att det jag skrev inte lästes. Men det spelar ingen roll, för jag har saknat att skriva här. Att hålla igång skrivandet när jag är en tv-brud och samtidigt få berätta vad jag har på tankarna.
Då hade jag inte ens lämnat mitt lägenhetshus, jag skulle kunna ta slut på Internets utrymme innan jag vandrat färdigt i Piteå och samlat ihop mina vänner. Nu har jag en annan situation. Men jag arbetar med det jag verkligen vill, jag har roligt varje dag på jobbet, ser mig själv utvecklas och tror gott om framtiden.
Jag har fina vänner som jag umgås med, gärna med en bira i ena handen och dart-pilar i den andra. Jag har utökad mitt katt-tantskap med en liten Lovis, nu lever jag ut min "sitter på verandran i USA med geväret i knät och katterna vid fötterna - kvinna."
Med den här lilla nostalgitrippen och nutidskollen vill jag säga att jag härmed startar upp min blogg igen. Jag tror att den största anledningen att jag stängde ner den är att jag kände att det jag skrev inte lästes. Men det spelar ingen roll, för jag har saknat att skriva här. Att hålla igång skrivandet när jag är en tv-brud och samtidigt få berätta vad jag har på tankarna.
Bilden representerar båda delar av mitt inlägg. Något nytt och något gammalt (förlåt Anna, haha...)
Kommentarer
Postat av: Jamsen
Kul, då har jag en blogg att följa;)
Svar:
Emma Johansson
Postat av: Karin
Bra gjort Emma! Jag tycker om att sitta och läsa om dina roliga stunder och de små sakerna i vardagslivet :)
Svar:
Emma Johansson
Postat av: Anna
Åh, vad saknaden till den tiden sköljde över mig när jag läste inlägget. Hoppas, hoppas, hoppas att du kan komma och hälsa på här snart :)
Svar:
Emma Johansson
Trackback