Passar på...
...att få ut de übersöta bilderna på den en timme gamla griskultingen som jag fick gosa med när jag och barnen i vår julsatsning besökte ett grisstall inför julskinkesäsongen. Med att passa på menar jag ju förstås innan jorden går under. Det här blogginlägget kanske kommer att hamna på ett framtida museum när de nya människorna forskar om oss stackare.
Jag har faktiskt varit lite nervös inför imorgon. Jag har länge sagt "Jag tänkte då inte sova ensam den natten...!". men här i Jönköping har jag inte direkt någon som jag kan tvinga hit en vardagnatt (åtminstone inte på lagligt sätt), så jag får krama om kattorna och hoppas på det bästa.
Fast ju mer jag hört mig för om det omtalade datumet, ju mindre tror jag på det. Så jag kommer nog somna gott - och om jag ser mig omkring i min gamla vanliga lägenhet imorgon bitti, kommer jag att hoppa jublandes ur sängen. Inget ont utan något gott.
Jag har faktiskt varit lite nervös inför imorgon. Jag har länge sagt "Jag tänkte då inte sova ensam den natten...!". men här i Jönköping har jag inte direkt någon som jag kan tvinga hit en vardagnatt (åtminstone inte på lagligt sätt), så jag får krama om kattorna och hoppas på det bästa.
Fast ju mer jag hört mig för om det omtalade datumet, ju mindre tror jag på det. Så jag kommer nog somna gott - och om jag ser mig omkring i min gamla vanliga lägenhet imorgon bitti, kommer jag att hoppa jublandes ur sängen. Inget ont utan något gott.
Åter till grisarna - varsågod och smält!
Jag visste inte var jag skulle ta vägen när jag gosade med den lille rara kultingen, ut genom dörren och in i bilen var ett av alternativen jag övervägde. Och visst har jag alltid sagt att jag passar i rött? Kanske en idé att skola om mig till grisbonde - om jag nu överlever morgondagen vill säga.
Jag visste inte var jag skulle ta vägen när jag gosade med den lille rara kultingen, ut genom dörren och in i bilen var ett av alternativen jag övervägde. Och visst har jag alltid sagt att jag passar i rött? Kanske en idé att skola om mig till grisbonde - om jag nu överlever morgondagen vill säga.
Kommentarer
Trackback
