Tack!

Jag är lite speedad av den där cappuccinon jag tog på Nodo, jag glömde bort att det inte funkar bra tillsammans med min sömn. Men vad värt det var. Jag, Anna, Dennis, Tina och Brynte satt och myste, skrattade och skvallrade. Och då gick det upp för mig precis hur sorgligt det är att tiden här snart är slut.

Om två veckor går vi alla skilda vägar och dessa tre år, livet vi byggt upp här, raseras under en enda dag. Jag har upplevt så mycket roligt, galet, mysigt, viktigt, underbart och massa massa mer här. Jag vill i förväg tacka de som står mitt hjärta närmast här i Piteå. Jag behöver inte nämna några namn. Ni vet vilka ni är.

Kommentarer
Postat av: Brynte

Haha, det känns skönt att veta att du överlevde. Du lät ju som en Emma on fire! Det gick inte att ringa din telefon heller, höhö.

2011-05-18 @ 11:37:30
URL: http://denbajsandeapan.blogspot.com
Postat av: Emma

Haha, ja men tänk dubbel cappuccino och några munnar vin i kombination med 14 kortisontabletter :P (glömde att jag hade tagit tabletterna förstås)

2011-05-19 @ 13:07:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0