emsegumsan

Åh, vilken redig flicka jag blivit. Jag har det inte bara städat och lämnar in mina grejer i tid, utan jag plumsar även i snön på Gris. Idag var det Sandra som hade turen att vara min promenadkompis. Vi är en bra duo när det gäller att promenera, vi peppar varandra.

Vi stod vid korsningen mellan 3.5 km-slingan och den på 5 km och funderade. Det var jobbigt snö att gå i, sån lös som gör att man sjunker ner med foten och hela tiden glider lite bakåt för varje steg. Två steg framåt ett steg bakåt.

Vi valde 5 kilometer och tragglade oss igenom det. Trots att vi fick stanna ibland och hämta andan och på snudd dog av den sista och jobbigaste backen, känns det helt okej. Jag är stolt över mig själv och nöjer mig bannemig inte med något mindre än 5 km nästa tur!