emsegumsan

Idag har jag och Susanna blivit behandlade som riktiga celebriteter. Vi åkte tidigt till Luleå för att köpa busskort, lokalisera staden inför praktiken och bara ha en trevlig dag. Planen var att åka först till Luleå busstation, och därefter hoppa på en till Universitetet, där kortet skulle inhandlas.

Men på vägen fick jag syn på universitet, så vi hoppade av där med en gång och slapp slösa tid och pengar på att byta buss. När vi sedan skulle fortsätta till Luleå gick det inte en buss förrän en timme senare. I förtvivlan över att behöva vänta så länge i kylan gick jag fram till en student som väntade på en buss.

Han berättade att vi kunde hoppa på en annan buss som kom om tre minuter. Underbart! Så vi hoppade på bussen och förklarade vänligt för busschauffören att vi hoppat av tidigare än vår biljett krävt. De kände sig tydligen snälla, så vi behövde inte betala ett öre för resan.

När vi var framme gick vi till Lagerhaus, och alla de tre saker jag spanat in, underbara grejer till hemmet, var på 50% rea. Vi käkade en dundergod lunch och tog en kaffe efter det. När vi kände oss färdiga i "storstaden" hoppade vi på bussen som skulle ta oss tillbaka till ursprungsläget. Men av någon anledning som jag inte förstod, behövde vi inte betala för bussresan hem, lyxigt!

Vi bestämde oss för att unna oss bio för pengarna, och styrde stegen mot Bio3an. Väl där hade vi beslutsångest och ägaren skojade lite med oss. Han sa att han tyckte att vi var så roliga, att vi när vi kom för att se på filmen (The tourist - skitbra!) skulle vi få en stor popcorn och en dricka gratis. Idag har verkligen varit en lyxig dag, både för plånboken och skrattmusklerna. Tack Susanna, för en alldeles förtjusande trevlig dag ;)

Jag gav Kajsa Ingemarsson en chans till efter besvikelsen av hennes första bok. Och den här gången blev jag sannerligen inte det. Boken handlar om en gata i en förort, känslan i kvarteret snuddar vid den i Desperate Housewives. Det handlar alltså om tre kvinnor som bor på gatan som alla har sin verklighet att tampas med samtidigt som de försöker hålla fasaden uppe.

När en mystisk kvinna flyttar in på gatan blir kvinnorna, som bara är ytligt bekanta med varandra, misstänksamma. Varför kommer människor in till henne på kvällen, och varför drar hon ner persiennerna under stunden de stannar? Att något är i görningen är de tre grannarna överrens om. Mystiken drar kvinnorna till varandra och en möjlighet till vänskap öppnar sig. 

Jag tyckte att boken var underbar. Kajsa Ingemarsson gör karaktärerna lätta att ta till sitt hjärta. Detta var en av de böcker jag bara inte kunde sluta läsa. Mer av detta, Kajsa! 5 Emmor av 5

De hade alldeles rätt i att boken passade mig som handen i handsken. Nu är ju inte jag missnöjd med min praktik, tvärtom. Men jag kände igen mig i hennes sätt att tänka, vad hon var nervös på och så vidare. Det var skönt att få veta att fler tänker och oroar sig över samma saker som jag. En lagom bok utan att den blir tråkig. Man blir alldeles kär i karaktärerna. 5 Emmor av 5

Vad det är härligt att vara hemma igen. Jag har hunnit med en dundermysig fika med Dennis, en finmiddag och sedan öldrickande på Kalles med samme going och Sandra. Och idag ska jag träffa Susanna på en fika. När jag inte har haft reunion med mina härliga norrlandsvänner, har jag bara tagit det lugnt.

Jag har pysslat i hemmet (ja, ni läste rätt!), läst böcker, sett på film, tagit promenader och lagat god mat. Jag har verkligen tagit dagen som den kommer, vilket har varit underbart. Jag stressade rätt mycket hemma för att hinna träffa alla samtidigt som jag skulle jobba. 

Så nu kommer jag att vara fit for fight inför praktikstarten. Yeehoo!

Jag vet att jag är en vecka sen med att fira in det nya året. Men för mig är detta omstarten. Att vara tillbaka i min egna lägenhet med min underbart tokiga lilla misse. Om tio dagar börjar jag praktiken som videoreporter på tv4Nyheterna i Luleå. Det framför allt känns som den riktiga starten på 2011.

Det är nu jag har möjligheten att verkligen få göra det jag velat hela tiden. På riktigt. Jag måste erkänna att jag har några dansande fjärilar i mittregionen. Men, som alla säger, man ska vara nervös. Skönt, då är jag rätt ute.

Jag har haft ett grymt avslut på 2010. Jag har hunnit umgås ordentligt med mina kära, trots att jag jobbat en del. Jag har varit dålig på att fota och blogga under tiden hemma, men det kändes som att det var viktigare att ta vara på tiden som tillfällig potatis. Ikväll har jag stekt kantareller och ätit dem på en lyxfralla och tittat på Bröllopsfotografen med Rockan i knät. Hur skulle året kunna bli dåligt med en start som denna?

Gott nytt år på er! ;)